Har helt slut på arkivbilder på Flickr som inte redan använts på bloggen. Det är trist. Och jag har helt slut i reservbanken på inläggsidéer. Också trist. Det är så mycket som händer som kommer i vägen, och gör att jag har himla roligt utan bloggen. Och det är verkligen inte i ett försök att ursäkta mig själv, mer att förklara hur läget ser ut. Jag längtar till en egen etta, lite längre bort från stan, tid hemma för att pyssla och laga god mat. Just nu känns det som att jag istället flänger runt mellan föreläsning och festförberedelser och mina lediga stunder ligger jag ner ensam i mörker och är utmattad. Och det är ett liv för någon som inte trivs i ensamhet, eller i mörker, men jag börjar känna att mina dagar är ljusare och då vill jag ha tid att njuta av dagarna och inte bara springa runt för att tysta mörkrets demoner.
Det tar nog en stund men jag hittar nog en balans i denna tillvaro också. Och dessutom har jag höjt växeln på lägenhetsansökan så det blir nog en etta utanför stan snart ändå.
och så är det detta med längtan. till den omtalade lägenheten, till två katter Ramona och Frankie som spinner i ens knä medan en dricker te och läser litteratur. Det är det här med att längta hem, eller att längta till att hålla någons hand, någon som redan vet (men utan att först behöva berätta, att snälla låta dejtingperioden bara gå förbi och låta vågorna dala ut). och jag tänker att denna längtan, den är så stor att den förmår inte att huggas som knivar, utan den är bara ett molande värk som är där konstant, men inte egentligen hindrar mig från att jobba mig mot det. det kommer, det kommer, påminner jag mig själv medan jag njuter av en och annan timme, ensam i mörkret, där jag aldrig tidigare funnit att trivas.
0 kommentar(er)
